:):):)
Bilder från mobilen. Har ny mobil och mitt gamla nummer: 0736738547
mweeheh Axel :D(L) Vi har varit tillsammans nu i 7 månader på torsdag (12 januari). Det är viktigt att kunna datum!!!!!!
Okej den första bilden är tydligen inte från mobilen men mjaa, Axel är en hårig flicka <3
Sture tycker om att gnaga på händer. (:/)
mweeheh Axel :D(L) Vi har varit tillsammans nu i 7 månader på torsdag (12 januari). Det är viktigt att kunna datum!!!!!!
Okej den första bilden är tydligen inte från mobilen men mjaa, Axel är en hårig flicka <3
Sture tycker om att gnaga på händer. (:/)
Blablabla, säger du, och jag lyssnar tålamodigt
Du förstår inte mig.
Å andra sidan gör inte jag det heller,
Det kvittar!
Kan vi sluta ödsla tid på att försöka göra oss förstådda
eller på att försöka beskriva oss själva,
Det blir för mycket känner jag,
men det är kanske bara jag som tröttnat efter en resa i la France - där alla mina släktningar hela tiden försöker förklara, beskriva, berätta om sig själva
Hela tiden och helst samtidigt.
Sture ^_^
Å andra sidan gör inte jag det heller,
Det kvittar!
Kan vi sluta ödsla tid på att försöka göra oss förstådda
eller på att försöka beskriva oss själva,
Det blir för mycket känner jag,
men det är kanske bara jag som tröttnat efter en resa i la France - där alla mina släktningar hela tiden försöker förklara, beskriva, berätta om sig själva
Hela tiden och helst samtidigt.
Sture ^_^
France
Bilder från Cannes =) Typ alla är konstigt redigerade, hade tråkigt/ville testa
Vet inte riktigt... Vad jag gjorde här... Eller varför O.o
Mitt tillstånd när jag är ensam och glad
Jag bryr mig inte, om det mesta
Det är okej, vad som hänt, vad som sker, och vad framtiden ger
Och detta är då dåligt, säger de flesta
Livet 'is precious', uppskatta och minns allt du är med om, hör och ser
Jag förstår deras poäng, men jag trivs bäst med mitt slacker-perspektiv
Nedstämdhet, glädje, förundring och förvirring flyter genom mina nervtrådar
Jag känner känslorna när de passerar, men de försvinner ganska snabbt
Det är lätt
Och helt snett, säger min vän, samtidigt som hon ägnar varje sekund
av hennes liv åt gamla minnen, som sticker henne som om de vore nålar
Jag har en helt fungerande amygdala
Jag har bara inte tid till att älta
Inte heller har jag tid för att vara känslosamt uppkopplad 24/7
-
Jag föredrar att känna 'tomhet', brukar det kallas
Men detta ord har ju en negativ klang
För mig är tomhet däremot en slags lätthet, frihet!
Kultiration är ett bra band :)
Jag pluggar, ergo pluggar jag inte
En snygg tjej:
En snygg kille:
Och lite andra bilder:
ÅÅÅÅH. ååååååååååh. Okeeeeeej. Fiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiin
En snygg tjej:
En snygg kille:
Och lite andra bilder:
ÅÅÅÅH. ååååååååååh. Okeeeeeej. Fiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiin
Mwehe
Och sen tänkte jag att den här bilden, eller killen, kan representera Humlisch ;) När han är en spelare i MFF, vältränad och hårig!
Hur vet du?
Nu kan jag 1: inte rita realistiska ansikten och 2: definitivt inte rita av människor
Så istället för att säga att det är här Alicia i hennes fan-kyrka så säger jag att den här bilden är till Alicia!
PLUS eftersom jag ritade det här på fysiklektionen får ni fina formler på köpet; acceleration(v) * tid(t) = sträcka(s), INTRESSANT INTRESSANT
:D
Det här är ett utdrag jag har tagit från Mumrik (marcus Appelros). Det är riktigt klokt!! Brabra läsning
...the Equation of Happiness: Happiness equals That Which You Have minus That Which You Think You Need[to be happy]. Each day we use and see thousand of things that would make millions of people in the world blissfully happy but which we don’t see because we take them for granted. The happiness of using a good modern day toilet is canceled out by the belief that it is a necessity for happiness,(2) it will then only turn to grief when you are forced to use an old unclean toilet. If instead you see that you would still live and be happy without the modern day toilet, each time you use it you will cherish it as its existence means you don’t have to use a filthy toilet.
Analyzing the equation further we find that there are two ways to increase your happiness: a) by increasing what you have or b) by decreasing what you think you need. Option a) is by far the more popular way, as it is much more obvious. The problem with a) is that some time after you have acquired a new ‘thing’ you often take it for granted, negating the happiness it once provided.(3)
Till er som vill läsa hela texten (rekommenderas... riikkttiggt braaaa!):
Skrev denna artikel nästan två år sedan och fick precis veta att den använts som undervisningsmaterial i en kurs om etik på lunds universitet (min reaktion: woopwoopwoop!)! Tänkte jag kunde dela med mig av den här då tankegångarna som presenteras gör det väldigt svårt, om inte omöjligt, för mig att vara olycklig. Kommentarer uppskattas, på engelska hope you dont mind.
The dependence-free nature of happiness.
Marcus Appelros
April 2009
Why are we happy? Or rather, why are we unhappy? Suicide rates in the West are soaring while at the same time people in underdeveloped countries are coping with what would for us be intolerable misery. ‘It’s all about what we are used to,’ many say, and I agree. The question is, can we change that? The source of a lot of misery in the world is the false conception of dependency on something in order to achieve happiness. Without this I can’t be happy, when I get that I will be happy. The problem is, if you believe in this fallacy, and almost every single person on earth does to a varying degree, it automatically becomes true.
Lets test the notion ‘I need this to be happy.’ This could relate to a number of things, a car, a friend, a drug, a vacation. . . Happiness is, as can be quite easily shown, not dependent on material things: there exist happy people in the slums of India as well as unhappy people in the skyscrapers of New York. Neither is it dependent on the number of acquaintances you associate with: There exist happy eremites as well as unhappy movie stars. By the same principle we can
also rule out health, love, strength, intellect, success and surely any other state or condition present in life as being a prerequisite for happiness.
What then prevents the people in the wealthyWest to experience what would be complete and utter bliss for the poor Indian, had they switched places? Since there is no difference to speak of physically, the answer must be psychological. To desire something is to have the illusion that you need it to be happy. As I mentioned previously this belief paradoxically makes itself true: if you truly believe you need to eat a banana to be happy, then you would be unhappy any time you did not eat a banana; and in the event of a global extinction of bananas, the rational choice would be suicide, since through your knowledge, you could never be happy.
When you say ‘I need this to be happy,’ what you are really saying is ‘I think I need this to be happy.’ Just as the statement ‘Chocolate tastes good’ actually means ‘I think chocolate tastes good.’ Someone with limited knowledge about human diversity in taste might say ‘Chocolate tastes good’ but with that mean ‘Everyone thinks chocolate tastes good,’ trying to apply his belief universally. The erroneous reasoning is more easily pointed out by extending the phrase to ‘I think everyone thinks chocolate tastes good,’ which is its essential meaning. This phrase is entirely true, as you can actually believe this, but most people will see the fallacy in that you thinking something doesn’t make everyone think the same thing.
If we extend and analyze the phrase ‘I need this to be happy’ in the same way we find the true meaning as ‘I think I need this to be happy.’ This is, again, entirely true, but when we attempt to prove it wrong using the same previous method we see that it cannot be done: you thinking something does make you think the same thing, as you alone are the the universal in this case, there is no one else you have to apply the belief to. Ergo the statement ‘I need this to be happy’ makes itself true, and we should not seek to prove it irrational, as it is perfectly sensible. What we should instead realize is that the entire statement is founded on ignorance. Just as thinking everyone likes chocolate is founded on unawareness of peoples’ different tastes, so is thinking you need a specific thing in order to be happy founded on unawareness of the dependence-free nature of happiness.
We showed earlier that happiness is not dependent on any single element, yet the phrase ‘I need this to be happy’ directly contradicts this. Being aware of this, you can no longer ‘think you need’ something to be happy, which, by the same principle, automatically makes the statement true: ‘I don’t think I need this to be happy’ translates to ‘I don’t need this to be happy.’ As soon as you realize this, that all unhappiness is in fact irrational,(1) you are free to perceive the things you do have instead of gloating over that which you don’t. This ultimately leads to the Equation of Happiness: Happiness equals That Which You Have minus That Which You Think You Need [to be happy]. Each day we use and see thousand of things that would make millions of people in the world blissfully happy but which we don’t see because we take them for granted. The happiness of using a good modern day toilet is canceled out by the belief that it is a necessity for happiness,(2) it will then only turn to grief when you are forced to use an old unclean toilet. If instead you see that you would still live and be happy without the modern day toilet, each time you use it you will cherish it as its existence means you don’t have to use a filthy toilet.
Analyzing the equation further we find that there are two ways to increase your happiness: a) by increasing what you have or b) by decreasing what you think you need. Option a) is by far the more popular way, as it is much more obvious. The problem with a) is that some time after you have acquired a new ‘thing’ you often take it for granted, negating the happiness it once provided.(3)
So then instead of buying a new car, or getting a new lover, one could learn to appreciate the current one, in accordance with option b). Here there is no limit to what you could learn to appreciate, and as the equation shows, the effect
of learning to appreciate something old, is the same as getting something new. From this we also derive that the happiest person is he who desires nothing and has everything, as he will cherish all he has and as he has everything he has
everything to cherish. There is a practical limit to this though, and that is what we can perceive. There is simply not enough time nor brain capacity to be able to acknowledge beneficial things beyond a certain point. If you give a poor man
one hundred billion dollars, would that make him happier than if you gave him ten billion dollars? I say no, or at least not by very much, simply because he is unable to perceive what he could do with one hundred billion that he couldn’t
already do with ten billion. In the same way does your body consist of billions of atoms, and without them your existence wouldn’t even be possible, but how could you be aware of and cherish every single one of them?
Considering this we see that you don’t need everything in order to be optimally happy, in fact you don’t even need very much. You just need to be happy for what you already have, and if you are, there is no limit to the happiness you can achieve!
(1) Do note, I am not claiming that being unhappy is irrational, only that dwelling within it thinking happiness is impossible, is. Being upset and terribly unhappy about the death of a friend is perfectly sound, remaining inconsolable thinking happiness is impossible without your friend, is not.
(2) This belief is almost exclusively an unconscious one, because as soon as you question whether the toilet is a necessity, you must see that people cope without it. Thus, merely being aware of using the toilet is enough to shatter the belief that it is a necessity for happiness, ergo taking the toilet for granted.
(3) Doesn’t need to be a material ‘thing,’ a classic example of this thesis is fading love.
...the Equation of Happiness: Happiness equals That Which You Have minus That Which You Think You Need[to be happy]. Each day we use and see thousand of things that would make millions of people in the world blissfully happy but which we don’t see because we take them for granted. The happiness of using a good modern day toilet is canceled out by the belief that it is a necessity for happiness,(2) it will then only turn to grief when you are forced to use an old unclean toilet. If instead you see that you would still live and be happy without the modern day toilet, each time you use it you will cherish it as its existence means you don’t have to use a filthy toilet.
Analyzing the equation further we find that there are two ways to increase your happiness: a) by increasing what you have or b) by decreasing what you think you need. Option a) is by far the more popular way, as it is much more obvious. The problem with a) is that some time after you have acquired a new ‘thing’ you often take it for granted, negating the happiness it once provided.(3)
Till er som vill läsa hela texten (rekommenderas... riikkttiggt braaaa!):
Skrev denna artikel nästan två år sedan och fick precis veta att den använts som undervisningsmaterial i en kurs om etik på lunds universitet (min reaktion: woopwoopwoop!)! Tänkte jag kunde dela med mig av den här då tankegångarna som presenteras gör det väldigt svårt, om inte omöjligt, för mig att vara olycklig. Kommentarer uppskattas, på engelska hope you dont mind.
The dependence-free nature of happiness.
Marcus Appelros
April 2009
Why are we happy? Or rather, why are we unhappy? Suicide rates in the West are soaring while at the same time people in underdeveloped countries are coping with what would for us be intolerable misery. ‘It’s all about what we are used to,’ many say, and I agree. The question is, can we change that? The source of a lot of misery in the world is the false conception of dependency on something in order to achieve happiness. Without this I can’t be happy, when I get that I will be happy. The problem is, if you believe in this fallacy, and almost every single person on earth does to a varying degree, it automatically becomes true.
Lets test the notion ‘I need this to be happy.’ This could relate to a number of things, a car, a friend, a drug, a vacation. . . Happiness is, as can be quite easily shown, not dependent on material things: there exist happy people in the slums of India as well as unhappy people in the skyscrapers of New York. Neither is it dependent on the number of acquaintances you associate with: There exist happy eremites as well as unhappy movie stars. By the same principle we can
also rule out health, love, strength, intellect, success and surely any other state or condition present in life as being a prerequisite for happiness.
What then prevents the people in the wealthyWest to experience what would be complete and utter bliss for the poor Indian, had they switched places? Since there is no difference to speak of physically, the answer must be psychological. To desire something is to have the illusion that you need it to be happy. As I mentioned previously this belief paradoxically makes itself true: if you truly believe you need to eat a banana to be happy, then you would be unhappy any time you did not eat a banana; and in the event of a global extinction of bananas, the rational choice would be suicide, since through your knowledge, you could never be happy.
When you say ‘I need this to be happy,’ what you are really saying is ‘I think I need this to be happy.’ Just as the statement ‘Chocolate tastes good’ actually means ‘I think chocolate tastes good.’ Someone with limited knowledge about human diversity in taste might say ‘Chocolate tastes good’ but with that mean ‘Everyone thinks chocolate tastes good,’ trying to apply his belief universally. The erroneous reasoning is more easily pointed out by extending the phrase to ‘I think everyone thinks chocolate tastes good,’ which is its essential meaning. This phrase is entirely true, as you can actually believe this, but most people will see the fallacy in that you thinking something doesn’t make everyone think the same thing.
If we extend and analyze the phrase ‘I need this to be happy’ in the same way we find the true meaning as ‘I think I need this to be happy.’ This is, again, entirely true, but when we attempt to prove it wrong using the same previous method we see that it cannot be done: you thinking something does make you think the same thing, as you alone are the the universal in this case, there is no one else you have to apply the belief to. Ergo the statement ‘I need this to be happy’ makes itself true, and we should not seek to prove it irrational, as it is perfectly sensible. What we should instead realize is that the entire statement is founded on ignorance. Just as thinking everyone likes chocolate is founded on unawareness of peoples’ different tastes, so is thinking you need a specific thing in order to be happy founded on unawareness of the dependence-free nature of happiness.
We showed earlier that happiness is not dependent on any single element, yet the phrase ‘I need this to be happy’ directly contradicts this. Being aware of this, you can no longer ‘think you need’ something to be happy, which, by the same principle, automatically makes the statement true: ‘I don’t think I need this to be happy’ translates to ‘I don’t need this to be happy.’ As soon as you realize this, that all unhappiness is in fact irrational,(1) you are free to perceive the things you do have instead of gloating over that which you don’t. This ultimately leads to the Equation of Happiness: Happiness equals That Which You Have minus That Which You Think You Need [to be happy]. Each day we use and see thousand of things that would make millions of people in the world blissfully happy but which we don’t see because we take them for granted. The happiness of using a good modern day toilet is canceled out by the belief that it is a necessity for happiness,(2) it will then only turn to grief when you are forced to use an old unclean toilet. If instead you see that you would still live and be happy without the modern day toilet, each time you use it you will cherish it as its existence means you don’t have to use a filthy toilet.
Analyzing the equation further we find that there are two ways to increase your happiness: a) by increasing what you have or b) by decreasing what you think you need. Option a) is by far the more popular way, as it is much more obvious. The problem with a) is that some time after you have acquired a new ‘thing’ you often take it for granted, negating the happiness it once provided.(3)
So then instead of buying a new car, or getting a new lover, one could learn to appreciate the current one, in accordance with option b). Here there is no limit to what you could learn to appreciate, and as the equation shows, the effect
of learning to appreciate something old, is the same as getting something new. From this we also derive that the happiest person is he who desires nothing and has everything, as he will cherish all he has and as he has everything he has
everything to cherish. There is a practical limit to this though, and that is what we can perceive. There is simply not enough time nor brain capacity to be able to acknowledge beneficial things beyond a certain point. If you give a poor man
one hundred billion dollars, would that make him happier than if you gave him ten billion dollars? I say no, or at least not by very much, simply because he is unable to perceive what he could do with one hundred billion that he couldn’t
already do with ten billion. In the same way does your body consist of billions of atoms, and without them your existence wouldn’t even be possible, but how could you be aware of and cherish every single one of them?
Considering this we see that you don’t need everything in order to be optimally happy, in fact you don’t even need very much. You just need to be happy for what you already have, and if you are, there is no limit to the happiness you can achieve!
(1) Do note, I am not claiming that being unhappy is irrational, only that dwelling within it thinking happiness is impossible, is. Being upset and terribly unhappy about the death of a friend is perfectly sound, remaining inconsolable thinking happiness is impossible without your friend, is not.
(2) This belief is almost exclusively an unconscious one, because as soon as you question whether the toilet is a necessity, you must see that people cope without it. Thus, merely being aware of using the toilet is enough to shatter the belief that it is a necessity for happiness, ergo taking the toilet for granted.
(3) Doesn’t need to be a material ‘thing,’ a classic example of this thesis is fading love.
Ååååh
Fan vad jobbigt - jag skriver en uppsats som jag blir jättenöjd med, dagen efter läser jag om den, och den suuuugggggggggeeeeeeeeerrrrrrrrr ffffffaaaaaaaaaannnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnn
Nej jag bara skoja peace and love dont worry be happy osv - nu ska jag börja med selleri dieten
(nu skoja jag på riktgt)
Till alla anorexiabarn:
du bränner mer kalorier av att förbränna selleri än vad som finns i grönsaken. :D
Fin bild!!!
Nej jag bara skoja peace and love dont worry be happy osv - nu ska jag börja med selleri dieten
(nu skoja jag på riktgt)
Till alla anorexiabarn:
du bränner mer kalorier av att förbränna selleri än vad som finns i grönsaken. :D
Fin bild!!!Detta fält måste fyllas i
Bra saker: The Knife, männsikor vars namn börjar på A, öl, occck Reggae(L)(L)(L)
Det här då en fransk tidning a la Alichaaa
Och gud sade, massa grejer, till exempelt det här:
Vilket fall som helst är ju bevisen tydliga; Alicia är en cupcakeomgregnbågsbögglitterpuff. I början av min forskning var jag tämligen osäker - kanske fyller Alicia kanske inte kriterierna, hon har ju trots allt inget glitterregnbågshår.
Men nu kan jag med säkerhet konstatera, att Alica är en GLiTTERBÖG, en röd puff smarrig som regnbågsgodis, men luras ej av den sockriga utsidan!! Alicia är den nya versionen, som blivit resistant mot all sorts förnuft; slutet är nära mina vänner; troll skall ni alla bli när Alicia lägger vantarna på er. Vi kommer snart in i fiskarnas tidsålder, och vad menas med det? Jag har ingen aning, vilket fall som helst lär ni vara döda innan det händer, då Alicia skall ta över hela världen, bränn ner alla H&M kyrkor; endast GLiTTERBÖGAR skall leva kvar, bränn ner shock, huliganerna, ja och alla andra som inte hanterar den forntida konsten trollleri, tiden är inne min vän, tiden är inne för de alternativa alternativare att ta sin makt tillbaka!!!
Allt detta för att säga; Jag har tråkigt, läxor är tråkiga, och jag är i smyg kär i Alicia och den ända anledningen till varför jag umgås med hennes är för att höra hennes röst... och sniffa hennes bak... och våldta hennes barn...
Men nu kan jag med säkerhet konstatera, att Alica är en GLiTTERBÖG, en röd puff smarrig som regnbågsgodis, men luras ej av den sockriga utsidan!! Alicia är den nya versionen, som blivit resistant mot all sorts förnuft; slutet är nära mina vänner; troll skall ni alla bli när Alicia lägger vantarna på er. Vi kommer snart in i fiskarnas tidsålder, och vad menas med det? Jag har ingen aning, vilket fall som helst lär ni vara döda innan det händer, då Alicia skall ta över hela världen, bränn ner alla H&M kyrkor; endast GLiTTERBÖGAR skall leva kvar, bränn ner shock, huliganerna, ja och alla andra som inte hanterar den forntida konsten trollleri, tiden är inne min vän, tiden är inne för de alternativa alternativare att ta sin makt tillbaka!!!
Allt detta för att säga; Jag har tråkigt, läxor är tråkiga, och jag är i smyg kär i Alicia och den ända anledningen till varför jag umgås med hennes är för att höra hennes röst... och sniffa hennes bak... och våldta hennes barn...IHIHIhiihihihih :$
Åååh bara så ni vet så älskar jag Axel JÄTTEJÄTTEJÄTTE MYCKET.
Han borde flytta in hos mig :>
Han borde flytta in hos mig :>
GÖTEBORG
Var jäätteeee mysigt (L)(L)(L)(L)
Inväntar bättre hårdagar :P
Ein blötes fjäder
Sture hängde också med!
Mmmm axeeell.. Gootttt
Inväntar bättre hårdagar :P
Ein blötes fjäder
Sture hängde också med!
Mmmm axeeell.. Gootttt
Tystnad
Vissa är tysta och vissa pratar mycket. Jag tycker vissa dagar att det ena livssättet är bäst och nästa det andra. Samtidigt tycker jag, i enlighet med vad man bör tycka i denna tid, att alla levnadssätt är lika värda och bra (och superkassa) på sitt egna lilla vis. Idag kom jag fram till att en tystare livsstil är bäst (((för mig))*** men då för första gången på länge inom ämnet tystnad dök en främmande tanke upp i mitt medvetande. Är tystnaden tyst eller fylld av högljudda och oändliga tankar? Det kanske handlar om fokus. Om man riktar sitt fokus, sin energi utåt eller inåt. Var man lyssnar. *tänker tankar jag knappt blev medveten om*
*tror de handlade om att tystnad är en illusion eller så är det tvärtom*
*Nej va, det minns jag inte*
*poängen med tankarna var nog att vilket levnadsätt man än väljer får man problem inom samma områda som yttrar sig på olika sätt*
Vilket självklart leder till till samma jävla slutsats, lagom är bäst. Jag förmodar att jag inte behöver förklara (det återkommande felet:tron om att folk förstår än trots att man inte ens förstår sig själv)/ingen bryr sig om att veta varför lagom är bäst i detta fallet (alla har ändå hört lagom är bäst tillräckligt många gånger (i positiva samanhang) för att det automatiskt ska framstå som något sant). Därför säger jag sanningen: lagom är bäst för Sverige är sämst och vintern är kall men ändå bra för då blir jag inte lika svettig efter att ha cyklat mig fram till skolan. Slutsats: Vissa måste hålla käften mer och vissa (jag) borde prata mer tills alla är likadana och pratar lika ofta helst samtidigt. Sådäryea
*** regel: blablabla är bäst/godast/finast/roligast FÖR MIG. Eller för dig, om det nu är du som säger att något är bäst. Och nä det finns aldrig undantag, det är individuellt om huvida det är bra eller dåligt att slungas ut i rymden. Nu tog jag kanske ett dåligt exempel, någon depressiv pojkflickadjur kanske vill dö på detta unika sätt
Meningslöshet
Det här inlägget riktar sig till Alicia, det här var min tankegång efter att ha läst ditt inlägg. Nu har jag skrivit klart det och känner mig lite sömnig - jag flummade bort mig som vanligt och jag orkar inte läsa om vad jag skrev så jag går och dricker vatten istället. Men starta gärna en meningsfull diskussion om meninglöshet med majjj puss maj bff
Jag har filosoferat över känslan av meningslöshet och kommit fram till att trots att det är destruktivt så är känslan av nytta. Jag hade gått under om allt hade en mening för mig! Så mycket Skit (och med skit menar jag verkligen - jhpörfhgvköshnbloHSIIFHIRGY VEM FAN BRYR SIG OM DIN MORMORS SKOSTORLEK DIN TJOCKA JÄVEL) som passerar ens medvetande varje dag, alltså verkligen, det är kanske fel av mig att uppmutra folk att notera hur meningslöst mycket är, men seriöst! *text om meningslöshet*. Något jag dock också kom att tänka på, är att det är minst lika meningslöst att bry sig om meningslösheten. *blablabla, be happy anywayz osv, vad som är har egentligen liten betydelse, din tolkning/reaktion är av högre värde i tex detta fall*. Tvärtom borde man vara tacksam! Man borde vara tacksam för att det mesta är utan värde och kan därför försvinna ur ens liv utan att man bryr sig. Många påstår att ooh allt är vackert och man ska bry sig om varenda atom i världen!***** Och visst ska Alla ta ansvar för en bättre värld, kämpa för rättvisa så att alla blir bra behandlade och alla bryr sig och hjälper varandra och så vidare - Men nu flummar jag till det. Mitt perspektiv på saken är att man ska bry sig om världen och anse dess hälsa vara meningsfull för att det ska gå att leva utan att vilja ta sitt liv - samtidigt ska man kunna leva utan att vilja ta sitt liv över minsta lilla som går fel, eftersom ohmajgad nej den tändaren var sååå viktig för mig!!!!!11 (nu gör lite narr av mig själv för er som inte har hört om pride-tändar-dramatiken(nu var det ingen stor dramatik - min poäng var att trots brist på dramatisk var det ändå en negativ reaktion. ÖVER EN TÄNDARE: den var fin ja. VEM FAN BRYR SIG. )
***** Det är jättefint (det tycker jag egentligen inte) när folk tycker om allt och anser att man ska bry sig om allt och alla från djupet av sitt hjärta - en sak att notera är väl också att dessa människor (för att dra alla över en kam) är även de som gråter framför tv när favoritkillen i idol röstades ut eller som helt seriöst får för sig att livet inte är värt att leva nu när ens hamster har dött. (jag slaktar en hamster om någon trendvegan kommer och säger "såå okä'nsligt, hamstrar är lika värda!! Det är klart att man blir ledsen om en hamster dör!!!" eller något liknande. Ja djur och människor är lika värda enligt min mening. Egentligen tycker jag att mycket är lika värt, jag har egentligen otroligt få saker i mitt liv som antingen är mycket mer värt eller mycket mindre värt än genomsnittet. Alltså än hur mycket jag genomsnittlig bryr mig.
Jag älskar (nej jag tycker faktiskt att det är jobbigt och jag vet inte vad jag ska svara och mina kinder blir troligtvis aningen rödare) när folk säger, men ååågud du är ju så tyst!!!!! Jamen förlåt jag kan väl också snacka om min mormors skostorlek jag ser bara inte poängen. (nu vill jag inte komma och påstå att min tystnad endast grundar sig i ointresse av andra och deras historier) (jag säger bara att jag hellre drömmer mig bort än lyssnar på något jag ändå kommer glömma bort inom 5 minuter)
Det här är min bild idag: OwO Har aldrig riktigt fattat vad den står för, förklara gärna om du kommit hela vägen hit, om du har det så blir jag ledsen för att jag jag har nog tappat min tråd tillräckligt mycket för att bara ha skrivit gojja, men det är väl nice, fan det var rätt skönt att bara skriva, min tändare är blå och du 'r tjock därför skall du och alla handikappade halshuggas
Jag har filosoferat över känslan av meningslöshet och kommit fram till att trots att det är destruktivt så är känslan av nytta. Jag hade gått under om allt hade en mening för mig! Så mycket Skit (och med skit menar jag verkligen - jhpörfhgvköshnbloHSIIFHIRGY VEM FAN BRYR SIG OM DIN MORMORS SKOSTORLEK DIN TJOCKA JÄVEL) som passerar ens medvetande varje dag, alltså verkligen, det är kanske fel av mig att uppmutra folk att notera hur meningslöst mycket är, men seriöst! *text om meningslöshet*. Något jag dock också kom att tänka på, är att det är minst lika meningslöst att bry sig om meningslösheten. *blablabla, be happy anywayz osv, vad som är har egentligen liten betydelse, din tolkning/reaktion är av högre värde i tex detta fall*. Tvärtom borde man vara tacksam! Man borde vara tacksam för att det mesta är utan värde och kan därför försvinna ur ens liv utan att man bryr sig. Många påstår att ooh allt är vackert och man ska bry sig om varenda atom i världen!***** Och visst ska Alla ta ansvar för en bättre värld, kämpa för rättvisa så att alla blir bra behandlade och alla bryr sig och hjälper varandra och så vidare - Men nu flummar jag till det. Mitt perspektiv på saken är att man ska bry sig om världen och anse dess hälsa vara meningsfull för att det ska gå att leva utan att vilja ta sitt liv - samtidigt ska man kunna leva utan att vilja ta sitt liv över minsta lilla som går fel, eftersom ohmajgad nej den tändaren var sååå viktig för mig!!!!!11 (nu gör lite narr av mig själv för er som inte har hört om pride-tändar-dramatiken(nu var det ingen stor dramatik - min poäng var att trots brist på dramatisk var det ändå en negativ reaktion. ÖVER EN TÄNDARE: den var fin ja. VEM FAN BRYR SIG. )
***** Det är jättefint (det tycker jag egentligen inte) när folk tycker om allt och anser att man ska bry sig om allt och alla från djupet av sitt hjärta - en sak att notera är väl också att dessa människor (för att dra alla över en kam) är även de som gråter framför tv när favoritkillen i idol röstades ut eller som helt seriöst får för sig att livet inte är värt att leva nu när ens hamster har dött. (jag slaktar en hamster om någon trendvegan kommer och säger "såå okä'nsligt, hamstrar är lika värda!! Det är klart att man blir ledsen om en hamster dör!!!" eller något liknande. Ja djur och människor är lika värda enligt min mening. Egentligen tycker jag att mycket är lika värt, jag har egentligen otroligt få saker i mitt liv som antingen är mycket mer värt eller mycket mindre värt än genomsnittet. Alltså än hur mycket jag genomsnittlig bryr mig.
Jag älskar (nej jag tycker faktiskt att det är jobbigt och jag vet inte vad jag ska svara och mina kinder blir troligtvis aningen rödare) när folk säger, men ååågud du är ju så tyst!!!!! Jamen förlåt jag kan väl också snacka om min mormors skostorlek jag ser bara inte poängen. (nu vill jag inte komma och påstå att min tystnad endast grundar sig i ointresse av andra och deras historier) (jag säger bara att jag hellre drömmer mig bort än lyssnar på något jag ändå kommer glömma bort inom 5 minuter)
Det här är min bild idag: OwO Har aldrig riktigt fattat vad den står för, förklara gärna om du kommit hela vägen hit, om du har det så blir jag ledsen för att jag jag har nog tappat min tråd tillräckligt mycket för att bara ha skrivit gojja, men det är väl nice, fan det var rätt skönt att bara skriva, min tändare är blå och du 'r tjock därför skall du och alla handikappade halshuggas
upphovsmännen&kvinnorna till den skånska raggan
Nä men jag kan inte nöja mig med att säga att Syster Sol är vacker och smart, det kan inte beskriva hur mycket gott jag tycker om henne.
Samtidigt orkar jag inte sitta och säga komplimanger till en bild så jag nöjer mig med att tillägga att hon är en stor inspiration och fantastiskt stark och hoppingivande tjej. Precis som Kapten Röd och General Knas och Sture och hela gänget. Deras musik har vuxit till något så mycket större än musik. 
Syster Sol!
Syster Sol – Kichinga!
Syster Sol är så vacker & smart.
Mmmmkaffe
"When I was 5 years old, my mother always told me that happiness was the key to life. When I went to school, they asked me what I wanted to be when I grew up. I wrote down "happy". They told me I didn’t understand the assignment.
I told them they didn’t understand life."
— John Lennon
Perfekt citat att läsa när man har 7836 läxor att göra ^^ Åååh... Läxor... Senare.. Bok och kaffe först :D
Jag hatar dig
Jag saknar dig
*Kastar av mig en väska fylld med ångest* Sådär ja nu är allt bra :D
Stress kan uppstå när gapet mellan verkligheten och kraven/idealen är för stort.
Jag och mitt överjag har för tillfället tappat kontakten. Eller nej, det gjorde vi för över ett år sen, faktumet har bara inte blivit känt för mitt medvetande förän nu. Det är för sent för att lappa ihop gapet på ett smidigt sätt, men jag lovar Mariel2 att lösa problemet på ett storslaget sätt. Ner djupt och upp högt!
Så, nu måste jag släppa taget, lämna bördorna på bottnen för att kunna sväva uppåt.
Jag behöver en tuffare person i mitt liv, som kan säga till mig när och framförallt vad jag gör fel
Jag behöver en tuffare del av mig själv, för att kunna säga till när och vad andra gör fel
