resasigopp

Vissa är tysta och vissa pratar mycket. Jag tycker vissa dagar att det ena livssättet är bäst och nästa det andra. Samtidigt tycker jag, i enlighet med vad man bör tycka i denna tid, att alla levnadssätt är lika värda och bra (och superkassa) på sitt egna lilla vis. Idag kom jag fram till att en tystare livsstil är bäst (((för mig))*** men då för första gången på länge inom ämnet tystnad dök en främmande tanke upp i mitt medvetande. Är tystnaden tyst eller fylld av högljudda och oändliga tankar? Det kanske handlar om fokus. Om man riktar sitt fokus, sin energi utåt eller inåt. Var man lyssnar. *tänker tankar jag knappt blev medveten om*
*tror de handlade om att tystnad är en illusion eller så är det tvärtom*
*Nej va, det minns jag inte*
*poängen med tankarna var nog att vilket levnadsätt man än väljer får man problem inom samma områda som yttrar sig på olika sätt*
Vilket självklart leder till till samma jävla slutsats, lagom är bäst. Jag förmodar att jag inte behöver förklara (det återkommande felet:tron om att folk förstår än trots att man inte ens förstår sig själv)/ingen bryr sig om att veta varför lagom är bäst i detta fallet (alla har ändå hört lagom är bäst tillräckligt många gånger (i positiva samanhang) för att det automatiskt ska framstå som något sant). Därför säger jag sanningen: lagom är bäst för Sverige är sämst och vintern är kall men ändå bra för då blir jag inte lika svettig efter att ha cyklat mig fram till skolan. Slutsats: Vissa måste hålla käften mer och vissa (jag) borde prata mer tills alla är likadana och pratar lika ofta helst samtidigt. Sådäryea

*** regel: blablabla är bäst/godast/finast/roligast FÖR MIG. Eller för dig, om det nu är du som säger att något är bäst. Och nä det finns aldrig undantag, det är individuellt om huvida det är bra eller dåligt att slungas ut i rymden. Nu tog jag kanske ett dåligt exempel, någon depressiv pojkflickadjur kanske vill dö på detta unika sätt

Nä men jag kan inte nöja mig med att säga att Syster Sol är vacker och smart, det kan inte beskriva hur mycket gott jag tycker om henne.
Samtidigt orkar jag inte sitta och säga komplimanger till en bild så jag nöjer mig med att tillägga att hon är en stor inspiration och fantastiskt stark och hoppingivande tjej. Precis som Kapten Röd och General Knas och Sture och hela gänget. Deras musik har vuxit till något så mycket större än musik.

Syster Sol – Kichinga!

Syster Sol är så vacker & smart.

"When I was 5 years old, my mother always told me that happiness was the key to life. When I went to school, they asked me what I wanted to be when I grew up. I wrote down "happy". They told me I didn’t understand the assignment.
I told them they didn’t understand life."
— John Lennon

Perfekt citat att läsa när man har 7836 läxor att göra ^^ Åååh... Läxor... Senare.. Bok och kaffe först :D

Jag saknar dig

 

Stress kan uppstå när gapet mellan verkligheten och kraven/idealen är för stort.
Jag och mitt överjag har för tillfället tappat kontakten. Eller nej, det gjorde vi för över ett år sen, faktumet har bara inte blivit känt för mitt medvetande förän nu. Det är för sent för att lappa ihop gapet på ett smidigt sätt, men jag lovar Mariel2 att lösa problemet på ett storslaget sätt. Ner djupt och upp högt!

Så, nu måste jag släppa taget, lämna bördorna på bottnen för att kunna sväva uppåt. 


 


Jag behöver en tuffare person i mitt liv, som kan säga till mig när och framförallt vad jag gör fel
Jag behöver en tuffare del av mig själv, för att kunna säga till när och vad andra gör fel

Öppna upp, Mariel! Sade Syster Sol
Mañana, svarade hon

Min vän
Är en konstig och smart varelse

I och med att jag är som jag är, kan jag inte låta bli att tänka negativa tankar om dig ibland,

Men det gör jag om alla, mig själv, mina nära, Kapten Röd (eller hur, vaaa!?)

När jag tänker efter så är mina negativa tankar för det mesta inte elaka.

Egentligen är de relativt neutrala.

Så de påverkar inget särskilt mycket,

Åtminstone inte när tankarna handlar om dig.

Nej, för jag vet att vi alla har brister.

Jag vet att jag aldrig kommer att sluta se dem

Och så vet jag att du är lika vacker på ut- och insidan
Trots dina (få(det är jag som är kräsen bara)) utvecklingsmöjligheter som Kunskapsskolan hade sagt

Känslorna och nytänkandet du odlar i mig är något jag älskar

Dessa positiva känslor och tankar är i detta fall det som har betydelse
Jag känner att jag betyder för dig, att den personen jag är, tycker du om

Att min närvaro är uppskattad och mina åsikter gärna hörs på

Oavsätt om de är helt fel

Så lyssnar du

På ett sätt ingen annan gör.

"när vi säger vi vill gå framåt, frågar dom höger eller vänster, jag ser på dom som om jag inte fattat skämtet"
"Färgerna dom krigar så framtiden blir grå"


http://open.spotify.com/artist/4G2UDRhQLUDq0f93giGYwA (Kapten Röd)

Men jag tycker om att vara snäll. Tyvärr har jag kommit fram till att det är ofta inte lönt att vara snäll 
(sen kommer jag dock säga tvärt om).

Så många människor bara tar och tar, och ger för att de måste.
De måste av själviska själ. Tex, "om jag inte ger något tillbaka kommer X göra slut."
Det är inte så att människor är elaka tycker jag, att de vill andra illa.
Visst kan folk vilja så, men enligt min tolkning handlar problemet om själviskhet
Oförmåga om att se världen utanför sig själv, sina egna problem, tankar, åsikter, känslor och krav.
Vi är smarta djur, medvetna djur, vi kan göra så mycket, men vi använder våra förmågor för att hjälpa oss själva
Visst är det bra men det sociala systemet bryts ju självklart ner om många gör det för ofta.

Och nu ändrar jag perspektiv från negativt till positivt.

Människor är inte så själviska egentligen. Ibland är de så osjälviska att det blir kaos.
Vilket fall som helst, alltså oavsätt om människor är själviska eller osjälviska, så kommer jag till den gyllende reglen;
Det hjälper inte att klaga över saken
Gör något, förändra, förbättra
Om alla la ner en tanke på själviskhet; oavsätt hur deras syn på människans själviskhet är
så skulle det hjälpa om alla kom överrens om att försöka bevisa mänskligheten osjälvisk.
Människor är inte till 100% oskrivna blad, men människan har ju förmågan att sudda ut och skriva om, att påverka vad som står på deras barns blad och andras blad, och så vidare.

Jag förlåter mig själv om jag är självisk och blind för det för att jag anstränger mig nästan dagligen för att vara osjälvisk. Jag vill så gärna förbättra mig. Jag är övertygad över att det skulle leda till högre välmående för mig och mina nära.

"Jag insåg då att vi alla blir olyckliga därför att vi tror att vi är världens centrum, därför att vi har den eländiga övertygelsen att vi är ensamma om att lida så outhärdligt intensivt. Att vara olycklig är alltid att känna sig inlåst i sitt eget skinn, i sin egen hjärna."

Idag sov Axel hos mig, massa mysigt, vi såg en jätterolig film, Get him to the Greek hette den :) Idag ska vi träffa Oskar och Alicia, sen ska Axel sova hos mig igen ^.^ Och sen igen. :D Mmmmm Axel <3

Jag behöver bara en knuff. Mitt medvetande svävar runt i rymden, bland stjärnor och kometer men framförallt bland vakuum. Ingen friktion. Ge mig en positiv uppmuntran, en liten knuff, och jag kommer att fortsätta sväva i den riktningen. Tills jag stöter på, kanske Saturnus ringar som hugger halsen av mig, men det eller något liknande är faktiskt oundvikligt så det är okej.

...Så tror jag inte att det finns elaka människor, utan endast dumma. Trots att dumhet är odefinierat. Omedvetna människor, omedvetna om andra, om konsekvenser, om sig själva, om 'sakernas tillstånd' som Akademien skulle ha sagt. 
Alltså, man kan ju vara smart och elak samtidigt, psykopater brukar väl vara det.
Ingen regel utan undantag.. Så jag tror bara på min tro när alla komponenter i människan finns, alltså att man inte har någon störning med tex samvetet.

Så jag måste bara tilllägga en grej jag glömde skriva i mitt förra inlägg

Generellt verkar oskrivna-blad-människor enligt mina observationer också få för sig att alla ska få lika mycket av allt, pengar, förmågor, kunskaper, chanser. Om någon får något mycket bättre än de själva så blir de bara arga och avundsjuka och kräver att de ska få samma sak. Om de förtjänar det eller ej har självklart inget med saken att göra. Jag förstår varför det är svårt att acceptera att någon får en större möjlighet eller en större bonus, speciellt om man nu upplever det som att man jobbat mer för saken. Men förståelse betyder inte gillande, jag tycker det är sjukt dumt att inte kunna vara glad för andras skull. Dessutom händer det att de själva får något bättre trots någon annan jobbat hårdare för saken. Då klagar de minsann inte, då är rättvisa inget att prioritera. Att födas i Sverige är tekniskt sätt redan ”fusk” (inte bokstavligt talat fusk, jag menar; åh men så fuskigt jag vill också) men det tänker ingen på för att vem bryr sig om det när Sven inge fick högre betyg i matte än mig!!!!

Jag gillar grejen med att aldrig vara nöjd egentligen, men det är vad man aldrig är nöjd över jag starkt kan ogilla. Att till exempel aldrig vara helt nöjd med sitt ordförråd är ju bara en drivkraft till att lära sig ett språk riktigt bra. Och drivkrafter behöver vi (fler av).

Det kommer snart inlägg då jag inte klagar, jag är bara lite på dåligt humör..

Jag är faktiskt på jättedåligt humör. Jag kommer gång på gång till insikt att jag hatar nästan alla mina vänner. Ni är så själviska och pantade. Jag vet inte hur mycket jag har lagt ner i dig, mysteriska X, allt från pengar och ting, till abstrakta saker, som uppmärksamhet, förståelse och omtanke. Och jag har accepterat att du helt ärligt knappt gett något tillbaka. För du mår inte bra, så jag kan blunda lite grann och istället bara försöka vara snäll. Men din själviskhet och omedvetenhet går jämt över gränsen. Jag orkar inte.

Jag är sjukt trött på folk som förväxlar jämlikhet med likhet. Det känns som att människor som säger att individer föds som ett oskrivet blad är rädda. Rädda för att olikhet leder till utanförskap eller dylikt. Så desperata efter jämlikhet och de gör det till något dåligt. Kanske är de rädda för att själv ”vara sämre”, den tanken väcks i mig varje gång jag hör någon komma och säga, alla kan bli vad som helst om de tränar, jag skulle kunna bli världsbäst på___ om jag bara ville!!!!1

Sure.

Jag förstår inte er, som tycker att alla är lika; först och främst har ni inga bra argument. För det andra, varför skulle man vilja argumentera för det här? För det tredje; Dessa människor hade nog inte funnits om folk hade kunnat vara lite mer öppna mot oliktänkare. Alltså, ännu en gång, är det idioternas fel.

Alla håller med om att alla inte har samma fysikaliska skepnader. Vad får alla oskrivna blad troende att hjärnan inte är en del av vår fysiska kropp. Som vi föds med beroende på gener. Exempel på bevis; Vetenskapen har faktiskt bevisat att en gen kan till exempel göra nervcellernas lager av det elektroniskt isolerande proteinet myelin tjockare (alltså skickas nervsignalerna snabbare), eller så kan genen öka cellernas förmåga att växa och skapa kontakter med andra hjärnceller, så att de bildar mer komplexa neurala nätverk. Alltså finns det indirekt en gen som gör att vissa föds smartare (och jajaja klart har detta ingen betydelse om man inte sedan stimuleras bra). Man har inte hittat någon ”intelligensgen”, det behöver dock inte betyda att det inte finns en. Definitionen av intelligens är ju närmast obefintlig så det är väl svårt att upptäcka en ”jag-vet-inte-vad-jag-letar-efter-gen”…

Ja, men ändå nej – det kommer att vara en sån här blogg. Så trizt liksom (ööh ni är trista och framförallt dumma i huvudet ööööh).
Nej, jag kommer inte att skriva om kemi varje gång. Jag hade bara detta i huvudet idag. I smyg vet jag väldigt lite om kemi, det är ju psykologi jag tycker är roligast… =)

.. Har jag döpt min nya blogg till. Varför? Framförallt för att allt annat var upptaget. Annars även för att det är ett album av mitt favoritband Svenska Akademien!← Lyssna om ni inte redan hört

Ännu "viktigare" är ju dock frågan, varför skaffade jag en blogg? För Humlans skull självklart!
(http://humlannielsen.blogg.se/)